Hälsan påverkas av vår tarmflora

Hälsan påverkas av vår tarmflora

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Publicerad: 2019-05-02
Uppdaterad: 2019-05-03
Författare: Pernilla Bloom

I befolkningsstudien Malmö Offspring Study forskar man på hur vår tarmflora påverkas av kosten och vilken betydelse detta kan ha för hälsan. Tarmarna är som en egen fascinerande värld, med mycket kvar att upptäcka, berättar Louise Brunkwall - doktorand vid Lunds universitet som forskar om kopplingen mellan kost, hälsa och tarmflora.

Vi har omkring ett och ett halvt kilo bakterier i tarmarna. Olika bakteriearter fyller olika funktioner och påverkar oss på olika sätt. De ”goda” bakterierna hjälper oss att bryta ner viktiga, men svårsmälta ämnen, som vi annars inte kan tillgodogöra oss. De bryter exempelvis ned kostfiber till korta fettsyror som är viktiga för tarmhälsan.

-        Bakterierna hjälper oss även att ta upp viktiga vitaminer och ser till att skadliga bakterier inte kan växa obehindrat, berättar Louise Brunkwall, doktorand vid Lunds universitet. Upptaget av näring sker främst i tunntarmen och därför finns även andra typer av bakterier där. Men då det är tekniskt svårt att genomföra studier på tarmfloran i tunntarmen, fokuserar man istället på bakterierna i tjocktarmen och i avföringen.

Om Malmö Offspring Study

Malmö Offspring Study är en av de första befolkningsstudier i Sverige som gör det möjligt att följa stora folksjukdomar över flera generationer. Målet är att ge information om hur sjukdomar ärvs inom familjer, inte enbart via genetiskt arv utan även via livsstil, sociala mönster och hälsovanor.

Studien drivs av Lunds universitet och Region Skåne med stöd av EU.

Studier om tarmflorans påverkan på hälsan

Man har länge känt till att tarmfloran påverkar vår hälsa, men det har varit svårt att studera vissa bakterier, då inte alla växer i syre. Tack vare tekniska framgångar har en ny värld för bakterieforskning öppnats, där man kan studera bakteriernas DNA. Tidigare har främst djurstudier och mindre humana studier gjorts, vilket gör att man inte kan dra alltför stora slutsatser från resultaten. På senare år har fler och även större studier på människor genomförts och man fortsätter att följa dessa personer, för att se den långsiktiga utvecklingen av deras tarmflora och dess påverkan på hälsan.

-        Idag vet vi mer om vilka som bor i tarmarna, men vi har bara skrapat på ytan kring vad de gör och vilket beroende de har av varandra, säger Louise Brunkwall. Det talas mycket om en hälsosam tarmflora, men än vet vi inte exakt vad det är. Man ser samband mellan immunförsvar och tarmbakterier som kan påverka vår hälsa, men det krävs fler studier för att förstå på vilket sätt. Tarmen är som en egen fascinerande värld, med mycket kvar att upptäcka.

Den första större studien på över 1000 människor genomfördes i Holland. Man studerade inte enskilda bakterier utan den totala sammansättningen och letade förklaring till variationer av bakterier. Resultatet visade att exempelvis kost, mediciner och sjukdomar påverkade individers variation av bakterier.

Det finns studier där man har undersökt hur mättat fett och socker påverkar bakterierna genom ämnet lps (liposackarider). Dock var detta relativt små studier där man gav extremdieter med höga halter socker eller mättat fett, vilket gör att det blir svårt att dra några slutsatser för den större populationen, menar Louise Brunkwall.

-        Istället är det framför allt kring fibrer man har sett starkast koppling, berättar Louise Brunkwall. Jag har forskat kring hur kosten är kopplat till tarmbakterier och BMI (Body Mass Index). Vi såg att vissa molekyler i blodet som är kopplat till ett högre BMI också var kopplade till specifika bakterier. Bakteriernas uppgift är att bryta ner fibrer och då bildas kortkedjiga fettsyror som påverkar vår blodsockerreglering. Ju mer fibrer vi äter desto fler bakterier bildas som kan påverka vårt BMI positivt. Det finns med andra ord en koppling mellan metaboliter i blodet, tarmbakterier och vårt BMI.

Livsstil påverkar tarmfloran

Människor har till 99 procent identisk genetik, DNA. När det gäller tarmfloran däremot kan det vara så lite som tio procent lika mellan personer och resten varierar. Vissa bakterier finns hos alla människor och andra bakterier finns enbart hos vissa individer. Detta bestäms bland annat av genetiken, vad vi utsätts för tidigt i livet och av vad vi sedan äter regelbundet. Man har sett att barn som föds med kejsarsnitt har en mindre bakterievariation än barn som föds vaginalt och även antibiotika i tidig ålder påverka tarmfloran. När dessa personer är vuxna har man dock inte kunnat se att deras tarmflora skiljer sig från befolkningen i övrigt.

-        Det absolut bästa med tarmfloran är att den är plastisk, dvs att den går att påverka, menar Louise Brunkwall. Det handlar dock inte om att äta mer fibrer och grönsaker någon vecka, utan det krävs en långsiktig livsstilsförändring. Om man saknar en specifik bakterie skulle det kunna vara så att man kan tillsätta den, men man får ännu bättre effekt om man samtidigt äter bra mat. Visst kan probiotiska produkter ha sin plats, men de kan inte ersätta en varierad och god kosthållning. I framtiden hoppas Louise Brunkwall att man kommer att hitta något sätt att tillföra en god bakterie, exempelvis en fibernedbrytande bakterie, som sedan kan växa till sig i tarmen. Då skulle behovet av ett dagligt tillskott av bakterier minska. Fekal transplantation bör endast genomföras vid svår Clostridium difficile infektion, då man idag inte känner till alla bieffekter som en transplantation kan ge.

-        Man vet helt enkelt för lite än, säger Louise Brunkwall. Hellre en cocktail av bra bakterier än en transplantation. Däremot tror jag att vi inom en snar framtid kommer att ha kunskap om ett gäng bra bakterier som kan underlätta för människor att hålla en hälsosam vikt. Vi behöver dock även höja kostens status.  Att äta varierad och bra mat betyder inte att man måste bli vegan. Men med dagens kunskap vet vi att de flesta kan påverkar sin hälsa positivt genom att äta mer grönsaker, frukt, bär och fullkorn och genom att minska ner på kött, socker och alkohol. Kan man dessutom lägga till lite syrade grönsaker som har en extra stor mängd av nyttiga bakterier, är det förstås ett plus i kanten.

 
 

Veckans fråga

Hur är din helhetsupplevelse av vår sajt www.doktorn.com?

Nyhetsbrev

E-postadress